The World Wide Web?

Ett tecken på att man inte mår sådär utomordentligt bra, är att det så kallade världsomspännande nätet plötsligt känns patetiskt litet. Jag kollar min mejl och min facebook och detta säger mycket om mitt liv just nu. Torrt (oftast lätt att åtgärda dock), tråkigt och innehållslöst. Förr kunde man också sitta framför datorn i timtal, men, till skillnad från nu, lära sig något. Okej, det inlärda rörde mest "petitesser" som låttexter, turnédatum och rockstjärnors biografier. Och när dessa saker kallas petitesser har en skruv lossnat på riktigt.

Berg- och dalbanor och nya vanor

Dåliga sådana dessutom. Hur bryter man en ond cirkel (utformad som en berg- och dalbana) som pågått alltför länge? Kan man förvara sitt goda humör i en burk över natten så att man hittar det igen morgonen därpå?

Att smida medan järnet är varmt...

... Eller att vara kreativ medan motivationen är hög. Min motivation var på topp då jag kom hem för sådär en timme sedan. Solen sken över Helsingfors, fåglarna kvittrade (nästan) och livet lekte. Vi drack kaffe, mumsade i oss varsin fastlagsbulle och tog en tur till saluhallen. Vackert så. Således var jag glad och optimistisk när jag kom hem, och tänkte för en gångs skull på allvar ta itu med diverse viktiga uppgifter. Det jobbiga med det moderna samhället är bland annat att det mesta kräver en dator, så även mitt skolarbete. En timme senare har jag nu fått den svarta dataskärmen att ge med sig och inspirationen flödar... Inte. Solen har gått ner, fåglarna har flugit tillbaka till den afrikanska kontinenten och mitt kaffe är kallt. Finländare dricker inte kallt kaffe!

Bitter och inåtvänd

Sommarvader och tjugoarskriser

Antligen verkar den vaxlande vaderleken ha gett upp! I dag ar en av de varmaste dagarna pa lange, rapporten sager 24 grader (luftfuktighet 47%), men jag kan sla vad om att det kanns mer som 28 i centrum... Saledes var det ganska dumt av mig att sova anda till klockan 14 och nu sitter jag annu inomhus. Borjar val bli dags att ga ut nu...

Hursomhelst fyllde jag 20 ar i mandags, och det firades pa ett ganska lugnt satt. Vi satt har hemma ganska lange och sedan gick vi till en av de narliggande pubarna, vilken var ganska sa folktom. Vad kan man forvanta sig av en mandag? Har alltid velat fira min fodelsedag med "pompa och stat", men inte heller denna "stora dag" blev riktigt sa... Battre lycka nasta gang?

Jag kanner mig som sagt smatt deprimerad over att vara 20. Alltsa att inte langre vara tonaring, ung, frasch och oforstord sa att saga. Okej, jag vet, man ar verkligen inte gammal nar man ar 20 ar heller, men det kanns som att ens mojligheter i livet plotsligt halverats eller nagot... Men vem vet, kanske detta ar, mitt tjugonde, kommer att fora med sig manga spannande mojligheter och upplevelser.

Nu maste jag nog satta pa mig bikinin och ga till stranden! Som ar sadar en timmes svettig tagfard ifran mig... Suck.

Krapula och andra smärtor...

Gardagen satte sina spar i form av krapula, sa storsta delen av dagen har gatt at till av forsoka nyktra till eller i alla fall ma lite battre. Igar skickade jag antligen in min universitetsansokan, sa nu aterstar bara YH-ansokan. "Then the big hammer will fall" i form av pluggande anda fram till juni... Efter att jag fixat ansokningen tog vi metron in till centrum, eftersom jag var i desperat behov av ett H&M-besok. Val framme i Omonia hade vi svarigheter att minnas var butiken var, men hittade den till sist. En brand hog aterstod? Tack sa mycket, anarkister eller whatever. (Additional information: aven en andra H&M-butik i centrum ar nedbrand. Tydligen stoder nagon inte den svenska/bangladesiska? kladindustrin...) Efter det promenerade vi till Monastiraki och kollade lite i turistbutikerna, vilket naturligtvis resulterade i ett nervsammanbrott av mig. Turister.

Vi hade planerat att aka till on Aegina pa en liten dagstrip i dag, men vadret tillat inte direkt det. Regn igen. Sa dit for var sista chans att aka pa utfard tillsammans, for nu borjar slutspurten for min hemresa. A andra sidan ar jag nojd bara jag far se havet en solig dag - sparvagsutfard till havet och Glyfada blir det sa fort solen tittar fram. Ingen bil i Aten - ingen frihet? Ungefar sa ar det...

Karnevaltider

Visserligen borde jag just nu gora annat an sitta har och surfa, lacka naglarna, dricka [billigt supermarket-]vin och lyssna pa musik, men jag kan bara inte lata bli att slappa. Kanske jag antligen har anpassat mig till den atenska livsrytmen? Ar nu valdigt ivrig infor helgens karnevalfirande, och har sa gott som bestamt mig for att jag ska kla ut mig till... Afrodite! Var kunde vara mer passande for en blond skonhet som denna? Haha. Skamt asido, men jag tycker att det ar kul med en utlanning som vill ara gudarna sa att saga...

Vad har jag lart mig i dag da? Bland annat att engelskans ord "anxious" kommer fran grekiskans ord for oro eller angest, άγχος ('anghos)... Ovrigt: att jag har problem med att vakna (kanske ar det nagot i luften? Att se siffrorna 12:30 pa vackarklockan borjar bli angestfyllt for mig), att jag har problem med sjalvbeharskningen (borde lasa infor intradesprov just nu) och sist men inte minst... att supermarketvin ar ΟΛΑ ΤΑ ΛΕΦΤΑ! All the money. Valdigt prima.

Tillbaka till karnevalen: I morgon ska vi forsoka vakna relativt tidigt och aka in till centrum for att handla karnevaloutfits. Nagon nytta ska man ju ha av turistbutikerna: en massa fina smycken finns det dar... Jag planerar kopa en vit klanning (draperad naturligtvis) med skarp, ett guldfargat armsmycke och eventuellt en blond lockig peruk, eftersom mitt egna har just nu ar pa "utvaxt". Som accessoar maste jag naturligtvis ha ett apple, i enlighet med myten... Skorna far antagligen bli mina gladiatorsandaler som jag har med mig, men fraga mig inte hur jag ska klara av kylan (again, everything is relative) i dem... Pa kvallen far vi antagligen till Gazi till nagon av de otaliga nattklubbarna, eftersom det har i Aten inte ordnas nagon stor parad som i ex. Patra. Ska bli kul att fa se alla manniskor i deras maskeradutstyrslar. Darefter, pa sondag, planerar vi aka till Kolonaki till en rockbar (pa grund av gratis drinkar) och pa mandag (ledig dag, kallad "rena mandagen") blir det forhoppningsvis drakflygning vid Akropolis, pa Filopappou-backen. Perfekt schema - planer ar dock sallan uppfyllda har...

Nu blir det sa smaningom en liten(?) krogrunda, sa fort S kusin anlander. Kanske man har ratt att ta det lite lugnt nar det ar karnevaltider? ;)


Soundtrack:
Blue Oyster Cult - Don't Fear the Reaper
Μιχάλης Χατζηγιάννης - Πιο Πολύ
Guns N' Roses - Appetite For Destruction
U2 - New year's Day

Παρασκευή και 13...

Jag ar ju i allmanhet ganska vidskeplig nar det galler sadant som svarta katter, stegar och fredagen den 13:e, men inte oroade jag mig for denna dag. Hursomhelst sa vaknade jag aterigen med en forskracklig nacksparr, som denna gang gar anda ner till mittryggen... Otur? Okej, kanske inte. Har varit inomhus hela dagen pa grund av detta och kanner mig darfor nagot krasslig och insvept i tobaksrok. I kvall har jag fatt forslag om att komma med ut, men jag tvivlar pa att det blir nagot av det i detta tillstand.

Vad annat... Hade (seriost) tankt borja lasa antropologiboken i dag, for att hinna med allt infor intradesproven, men har hittills inte oppnat boken... Har suttit och degat framfor TV:n, bland annat avnjutit annu ett avsnitt av mitt nya favoritprogram Top Chef. Och naturligtvis hade jag tid over for Facebook ocksa: jag fascinerades just av hur liten den har stan egentligen maste vara. Eller sa ar det bara Facebookvarlden som ar liten - jag hittade gemensamma vanner var jag minst kunde ana det... Okej, jag tror jag haller pa att flippa ut nu. Borde kanske skaffa mig en riktig hobby. Eller ett liv.