lördag 27 september 2008

Living after midnight? I doubt it.

Okej, nu har jag varit superinaktiv igen. Great. Hade tänkt skriva fler rader om Atenäventyret, men det lämnade liksom på hälft. Som mycket annat just nu... Hursomhelst är det här säkert en bra tidpunkt för att flumma lite. Några minuter före midnatt en lördagskväll brukar vanligtvis, eller egentligen utan undantag, vara en väldigt suddig tidpunkt för mig, men i dag har jag stannat hemma i Malax Rock City för att jag A. har krapulajobbat och är trött, B. vill skrapa ihop så mycket pengar som möjligt för de kommande månaderna som förhoppningsvis kommer att spenderas utomlands och C. borde sluta dricka eller i alla fall dra ner på alkoholkonsumtionen.

Hur har då min dag varit? Vaknade upp bredvid Milla och upptäckte att jag var iklädd en röd baddräkt. Stort frågetecken... Åt frukost i form av stekt ris- och morotsgryta, vilken jag placerade i det enda som påminde om ett kärl: ett kaffefilter. Jag älskar dagen-efterhandlingar. It's spontaneous, it's efficient! Åkte så småningom till jobbet och överlevde på något sätt de första dimmiga timmarna. När klockan visade sju var jag helt slutkörd och orkade inte ens tänka tanken på en upprepad gårdagskväll. Trots ångest blev det alltså Hem som gällde. Inga popcorn, ingen film, ingen drink. Nu är det bara sängen som gäller. Att kura ihop sig under duntäcket med... Katten.

måndag 8 september 2008

Sweet Home Malakasa

Jag älskar kaoset. Jag älskar risktagandet i trafiken. Jag älskar grekernas vana att komma en halv timme för sent. Jag känner mig helt enkelt hemma här.

Sokrates satt och studerade en karta över Finland och frågade mig var jag bodde. Han höll på att skratta ihjäl sig när jag pekade pa MALAX. Malax pa grekiska ar en alternativ stavning av malakas, vilket betyder nagot i stil med "asshole", grekernas favoritord nar det kommer till fula ord. Man hor det hela tiden, sa det ar antagligen det vanligaste "svarordet". Nu kan jag och Sassa alltsa inte sluta anvanda det, vi ar ju stolta MALAKES... Igar nar vi korde till en strand norr om Aten passerade vi en stad som Atenarna, inte helt ovantat, skamtar om, eftersom den heter Malakasa. Efter vart skrattanfall borjade vi spekulera vad det egentligen betydde. Jag sa att casa betyder ju HUS pa spanska och Soc tillade att mala betyder DALIG. "BAD HOUSE" alltsa. Nu ar vi overens om att jag ska flytta fran MALAX till MALAKASA. Vart soundtrack igar var "Sweet home Malakasa" och "Take me down to the Malakasa city where the grass is brown and the girls are shitty."

;)

fredag 5 september 2008

Smokin' hot report from Athina

Hur fasiken kunde min resa till Aten ifjol vara sa otroligt dalig? Jo, man kan namligen inte njuta av en plats fullt ut om man ar dar som turist. Jag hatar for ovrigt de feta tyskarna med fiskarhatt och systemkamera -undviker dem till varje pris... Min bild av staden har nu forandrats (och forbattrats) fullstandigt. Efter alla andlosa akturer genom staden borjar jag nu kanna igen platser (okej, jag erkanner att det ar Monastiraki, Plaka och Syntagma som ar mina specialiteter) och ocksa kanna igen grekernas funktioner sa att saga... Hur kan man motsta deras andlosa charm (vanda sig om nar man gar forbi dem pa gatan) och deras kolsvarta solglasogon som tillater dem att stirra pa vem de vill? De ar sa arliga pa nagot satt.

Trafiken ar galen. Giannis pastod att man planerar en gemensam lag for alla EU-lander, i vilken trafiklagen skulle vara som den grekiska. Shit liksom. "Om man kan kora bil i Aten kan man kora overallt pa jorden." Hastighetsbegransningar finns naturligtvis, men de foljs inte. Poliserna chillar och slosar inte sin tid pa att ge fortkorningsboter. Du kan ju tanka dig hur polisen skulle reagera om du korde 80 km/h i Vasa centrum. Trots bilarnas antal flyter det darfor pa bra. Jag var nyss med om nagot otroligt: jag fick sitta pa med en motorcykel genom stan - Socrates kande sig nog lite klamd nar jag grabbade tag i honom for att inte flyga av och mina hander lamnade svettflackar pa hans skjorta... De andra motorcykelkillarna verkade inte se hur nervos jag var, de gillade mig nog lika mycket som de alltid gor.

Vad galler vadret sa ar det till min fordel - 30+ ar aldrig fel for en frusen flicka som mig. Men som grekerna sager: "Cold hand warm heart"... Jag tror nog du blir lite avundsjuk da jag sager att jag gar runt med bikini under bara for att man aldrig kan vara saker pa nar man tar en avstickare till playan. Jag forstar inte varfor jag tog med ett par langbyxor - har gar jag omkring i minishorts 24/7 - vilket for ovrigt verkar falla vissa i smaken. Veckans hittills basta raggningreplik: "How many kilometers are those legs? I'm lost!"

From Athens with Love,
Nathalie